Mina första träd

[Jonas Evaeus]

Bakgrund

Jag håller på att etablera odlingar av olika slag på min lilla gård söder om Arvika, zon 3. Jag har ganska varierade marker, mestadels i sydsluttning - både skogsmark och gräsmarker, en del tung lera och en del sandigt, en del tät granskog, en del ung blandskog, en ett kalhygge. Tanken överlag är att etablera produktiva frukt- och nötodlingar som kan kombineras med betande djur, och att driva upp träden från frö, plantera tätt och göra ett selektionsarbete. Utsädet är både det jag samlat själv i och en del som jag beställt från Nordamerika.

Uppdrivning av plantor

Jag bestämde mig för att satsa på luftbeskärsbäddar och var mycket nöjd med resultatet. Jag kunde producera många plantor på ett enkelt sätt, och var tyckte rötterna såg bra ut när jag drog upp dem för utplanteringen. Den stora frågan på förhand var hur det skulle gå för dem att växa så tätt ihop, och om inte rötterna skulle trassla in sig i varandra, men det har gått lika bra som på Youtube! Plantorna klarade sig helt utan bevattning, förutom under den långa torrperioden på försommaren. Jag som bodde kvar i Stockholm blev nervös och åkte till Arvika en helg där det inte var planerat - för att torksäkra med ytterligare lite täckning av hö samt improviserade gran-skärmar. 

Bäddarna var konstruerade för att skydda mot gnagare och fåglar i början och rådjur i slutet. Jag tog bort "locken" när träden började växa igenom, men räknade med att rådjuren inte ville stå lutade mot den ojämna kanten på putsnätet. Eftersom grannarna sagt att det inte synts till knappt någon älg just runt oss senaste åren chansade jag på att det inte skulle vara något problem. Det funkade som tänkt ända tills älgjakten drog igång i omkringliggande jaktområden och de alla sökte sig till vår by för skydd, eftersom älgjakten här var inställd. Någon hade stått och nafsat i sig bra många toppar, men jag hoppas det ska vara ok så länge det inte upprepas för samma träd. Här blev det tydligt att sådant som kastanj, hassel, plommon och äpple var uppskattat hos älgen, medan valnöt (av olika slag) och hickory (av olika slag) förblev orörda. Detta stämmer överens med det jag läst om annars, att vilt inte bryr sig om valnöt. Ändå ser jag ofta att folk skyddar sina valnötsplantor med massa putsnät, vet någon varför? Betas de ibland/angrips av sork? 

Inför nästa säsong tänkte jag satsa på två varianter av luftbeskärsbädd: en som i år som tar höjd för betestryck, och en som bara skyddar nötterna i början. Då tänkte jag ta bort "väggarna" och bara ha putsnät i botten samt ett tak att lägga över i början - här tänker jag att det kan passa att så valnötter. 

Det stora misslyckandet var en grobarhet på 0% på de pinjenötter jag hade sått (några hundra stycken). Möjliga fel tror jag kan vara att de såddes för djupt, samt att de stratifierades i plusgrader (hörde Akiva Silver säga att han hade haft svårt med pinjenötter tills han kom på att de skulle stratifieras i minusgrader). Alla tips mottages tacksamt!

Viltskydd - en chansning med "bone sauce"

Jag landade i att det var värt att testa denna mytomspunna österrikiska/tyska metod som spritts via Sepp Holzer. Förhoppningen är att det ska skydda mot både sork och betesdjur - huruvida det funkar återstår att se! Inte säkert att jag gjorde rätt, men det luktade i alla fall "som en gammal grill", vilket var det jag siktade på.

Plantering i gräsmark

Majoriteten av träden planterades i alléer i ett keyline-mönster på ett gärde om ca 0,6 ha. Tanken var att plantera träden väldigt tätt ihop, och med en så stor mångfald av arter som möjligt. Jag tror väldigt mycket på idén att plantera träd väldigt tätt ihop, främst inspirerat av Ernst Götschs idéer inom "syntropic agriculture". Dessa insikter och metoder avvisas ibland på våra breddgrader eftersom vi har helt andra ljusförhållanden, men jag ser det som helt kompatibelt eftersom en central del inom denna skola är att ljusinsläpp kan regleras genom gallring och beskärning (trädkronans form, och inte bara trädets höjd avgör ju skuggningens karaktär). Inom mer rationella system tror jag man skulle kunna ha en monokultur vad gäller "cash crop", men att den stora mångfalden kommer från amträden. Att jag hade tätt mellan mina nötträd var mest för att jag bor på gränsen till vad många av dessa träd ska klara av, och att det möjliggör relativt hård selektion utifrån olika önskade kriterier på sikt. Jag har planterat mina nötträd med ca 50 cm mellanrum i snitt, och däremellan har jag olika fruktträd och andra träd som det varit praktiskt att flytta från omkringliggande marker. Jag gjorde även en fröblandning av ihopsamlade fröer som jag strösslade i planteringsraderna. Till våren siktar jag på att komplettera med sticklingar av salix, fläder och eventuellt poppel. Hur jag gör med annueller återstår att se - men tänker att pumpa i raderna kanske kunde vara ett bra sätt att täcka ytan + producera biomassa (har hört om ett gäng i Tyskland som har gjort just detta vid etablering av sina agroforestry-system. Jag skulle också vilja plantera ut jättemycket jordärtskocka och vallört - funderar nu mest hur jag kan få tag på växtmaterial utan att det blir allt för dyrt/tar allt för lång tid. 

Eftersom mina rader i stort hamnade i nord-syd-riktning bestämde jag mig för att varje rad skulle bestå av tre rader tätt ihop (så tätt som min traktorförare klarade av att få dem - ca 30-40 cm emellan). I den mellersta hamnade höga träd som valnöt, hickory, pekan och på sidorna t ex hassel. För system som verkligen ska skötas som "syntropiskt" tror jag det är mycket lättare att bara ha allt blandat i en rad, men mitt huvud var inte riktigt där för ett par månader sedan! Mellan dessa tripletter är det ca 10 m och lämnar plats för betande djur (ungefär samma som hos Richard Perkins).  

Även från annat håll har jag fått med mig att det är bra att plantera tätt, tätt, tätt. 1) Dels finns det något som heter "Miyawaki forest" som också går ut på att plantera en mångfald av träd väldigt tätt (också alla successionsstadier samtidigt som jag förstått det). 2) Sen ser jag många likheter med de system som Mark Shepard etablerat. Jag tror det finns många likheter mellan hans gård och syntropiska: plantera tätt ihop, plantera och skörda annueller emellan, ha regelbundna störningar (betande djur, gallring av träd) och återföra biomassa från träden som täckmaterial (Shepard har varit flitig med sin flismaskin + odlat svamp på stockar). 3) Sist men inte minst så ser jag hur tätt träd växer när det börjar etablera sig naturligt och tycker det ser glada ut. Jag tycker det finns en olycklig aura kring ensamma nötträd som välmenande skogsträdgårdsodlare ställer ut helt ensamma mitt i en gräsmark. 

Efter att jag mätt upp höjdkurvor, och justerat för att få flödet från blötare till torrare delar av gärdet, hjälpte grannen till med sin alvluckrare för att bryta kompakteringen i trädraderna. Eftersom han inte hade tid när det var torrare förhållanden blev det att köra när det var blötare än jag hade tänkt, vilket förstås får konsekvenser. Dock fanns vissa fördelar som jag inte hade räknat med - som att hjulspåren bidrog till att göra små "mini-swales" i precis den riktning jag önskar att vattnet ändå ska flöda på sikt (från tidigare brukande fanns körspår rätt ned för sluttningen). En intressant detalj är att i de små "dalgångararna" (från tidigare körspår) på gärdet, där vatten naturligt samlas, var det nu så blött att traktorn fastnade (syns också på filmen). Detta hjul-spinn resulterade i små mini-dammar i dessa punkter. När jag sedan läste Mark Shepards Water for Any Farm slog det mig att det mönster han förespråkar är väldigt likt det som hos mig blev av misstag, men i lite annan skala. 

Jag hade sett en film från några av Mark Shepards adepter som satt på traktorn bakom en subsoiler och slängde ned barrotade plantor i fåran på ett väldigt effektivt sätt. Jag hade hoppats kunna göra något liknande, men någon fin fåra fanns inte kvar, antagligen för att det var för blött (eller möjligen för att grannens traktorverktyg inte hade rätt egenskaper?). Jag gick i alla fall med en hacka och planterade typ som man planterar gran i skogen, vilket kostade lite mer tid än jag hade räknat med. Ska fundera på vad som krävs för att effektivisera detta till nästa års större gärde osv.

Före plantering penslades träden med bone sauce (både lite på rötterna, och utmed stammen), och doppades i rootgrow. Ska bli spännande att se vad som händer till våren!

Plantering av kastanj

Kastenjeplantor planterades i en liten skogsdunge intill huset. Känslan är att kastanjer här ska trivas toppen. Marken sluttar lagom, och det är en frisk, blandad lövskog som rört sig in i senare successionsstadier; några halvdöda björkar står kvar bland yngre lönn och ask. I underskiktet finns massor av små askar och ekar, och nu även ca 45 kastanjer!

[Jonas Evaeus]

Fler bilder

[Jonas Evaeus]

Fler bilder

[Jonas Evaeus]

Fler bilder

[Åke]

Kul att läsa om ditt projekt. Lycka till!
Jordärtskocka om den trivs, växer mycket bra kan vara svår att begränsa. Gode Henriks Målla ger stor bladmassa, och ätbar efter förvällning (saponiner). Ålandsrot har djupa pålrötter och stora blad. Lite Vallörtsrotbitar både av Bocking 14 och Kaukasisk kanske jag kan ordna men inga mängder.

[Jonas Evaeus]

Tack för tips, Åke! Och får du någon rotbit över tar jag förstås tacksamt emot!